Tema Gudar

I mitten på 1970-talet tar Datasaab klivet från centraliserade datahallar till små system. Minidatorer med programvaruprodukter inom området affärssystem lanserades och gavs namn efter de gamla asagudarna. Programmen har i olika former levt kvar ända in på 2000-talet.

Johansson ger en översikt över produkter och händelser, följt av Nyman som redogör för Datasaabs köp av Facit-Addos dataverksamhet. Denna transaktion var själva upphovet till Guda-produkterna.

Fernius m.fl. beskriver hur tillämpningsprogram utvecklades på flera datorgenerationer, och Eriksson ger en bild av gudaprogrammens rötter och födelse. En artikel om ordbehandling har skrivits av Laestadius.

Samarbetet med Computer Automation i Kalifornien skildras av Olsson i”Go west”.
Att sälja system med gudaprogrammen var som att sälja en ny livsstil hävdar Sigvall och Jagerfelt, och Anderö minns 21 år på Saab-Scania med D16—E2500.

Gudaprogrammens öden under de nya ägarna Ericsson, Nokia och ICL beskrivs av Johansson i två artiklar, och Pettersson m.fl. samtalar omkring produktionen av minidatorer.

Boken avslutas med fyra artiklar utan direkt samband med huvudtemat Gudar:
Magnus Johansson samtalar med gamla Datasaabare om datateknikens utveckling i Sverige under efterkrigstiden och Datasaab som ett kompetenscentrum.
Wentzel skriver om hur ”Bits & Bytes ur Datasaabs historia” kom till, vilka som medverkat och hur det stora Datasaab-arkivet räddades undan förstörelse.
Hallberg porträtterar Viggo Wentzel.