IT-gryning
Svensk datahistoria från 1840-talet till 1960-talet.
av Tord Jöran Hallberg
Om några veckor kommer min bok om den tidiga svenska datahistorien ut på Student-litteratur. Titeln framgår av rubriken ovan. Embryot är uppsatserna om Ekelöf, "grabbarna i USA" och Bark, publicerade i Medlemsbladet 2004-05. Samt skyltarna i IT-ceum.
– Det här är början till en bok, tänkte jag.
Sen följde hårt arbete, men nu kan jag pusta ut. De tre nämnda uppsatserna återfinns i boken i förbättrat skick, men utgör endast 17 procent av innehållet. 83 procent är alltså nyskrivna. Jag är övertygad om att minst halva boken innehåller information som är okänd för alla läsare inklusive Sveriges datapionjärer. Saabs-Datasaabs verksamhet upptar 11 procent av bokens sidor och till och med där hittar du säkert något nytt.
Följande förenklade innehållsförteckning antyder vad boken handlar om.
Del 1. Kugghjul och hålkort, 57 sidor.
Scheutz differensmaskin, Holleriths hålkortsmaskiner, Odhner-snurrans väg från Ryssland till Åtvidaberg samt den svenska hålkortsepoken, som slutar med LM-kalkylatorn.
Del 2. Reläer och rör. Från andra världskriget till och med femtiotalet. 164 sidor.
Pionjären Ekelöf, jakten på den första datorn, USA-stipendiaterna, Bark, Besk, Smil, IBM 650 i Sverige, Alwac och Wegematic, Facit EDB och Besk-epokens final, Saabs IBM-maskiner och Sara, Ferranti, den första NordSAM-konferensen 1959 i Karlskrona och en överblick över 50-talet.
Del 3. Sextiotalet - transistordecenniet. 82 sidor.
60-talet i stort, de svenska transistordatorerna i decenniets början, dvs. Saabs D2, Foas Putte, experimentdator på Bofors, Standard Radios Censor 120 och Televerkets Test-1 samt historik för Datasaab, Standard Radio, Philips, Televerket och LM Ericsson.
Slutet är lyckligt på det viset att Ericssons datoriserade växel AXE med rötter i sextiotalet blev en av Sveriges största industriella framgångar.
Totalt är boken på 396 sidor, men räknar man bort försättsblad, innehållsförteckning, notapparat, Chronology (also serving as Summary), sakregister, personregister och Tack återstår 303 sidor.
Lättläst
På sida 3 i boken står "Till allmänheten". Det är inte enbart ett trick för att öka marknaden, boken kan nämligen verkligen läsas av vem som helst. Därvid gäller dock att läsare utan något som helst datorkunnande nog måste hoppa över faktarutorna, dit prestanda för olika datorer och liknande har förpassats.
Jag tror att IT-gryning är lättläst och emellanåt förhoppningsvis rolig. Den är hur som helst rikt illustrerad; det finns 144 bilder i boken.
Följande har fått äran att framträda med porträtt:
· 1800-talspionjärerna Charles Babbage, Ada Lovelace, Georg och Edvard Scheutz, Herman Hollerith, Joseph Marie Jacquard och Willgodt Odhner
· IBM-chefen Thomas Watson
· de svenska pionjärerna Stig Ekelöf, Edy Velander, Conny Palm och Carl-Gustaf Rossby
· de fem USA-stipendiaterna Carl-Erik Fröberg, Göran Kjellberg, Nils-Arne Lindberger, Gösta Neovius och Erik Stemme
· Axel Wenner-Gren, Börje Langefors, Viggo Wentzel, Gunnar Wedell, Stig Martin Eriksson och Bengt-Gunnar Magnusson.
Highlights
Just nu är jag rätt nöjd med boken (men hur det blir när recensenterna sagt sitt vet man aldrig). Särskilt tror jag följande kommer att uppskattas:
· Historien om hur räknesnurrans uppfinnare, värmlänningen Willgodt Odhner startade ett framgångsrikt företag i Rysslands dåvarande huvudstad S:t Petersburg. Det är ett stycke kulturhistoria från tsartidens Ryssland.
· Berättelsen om den åldrande elektroluxgrundaren och multimiljonären Axel Wenner-Grens äventyrliga datasatsningar i Kalifornien och Bollmora. En av hans kunder var CIA, som troligen använde en Wenner-Gren-dator när de under Cuba-krisen upptäckte de ryska missilerna på Cuba. Här är jag först på plan med en mer ingående historik.
· Beskrivningen av Televerkets och LM Ericssons föga kända 60-talsdatorer. Detta är pinfärska nyheter för alla läsare, troligen även för gamla LM-pionjärer. Vad man gjorde på LM i Mölndal var nämligen inte känt på LM i Stockholm och vice versa.
Människor
När boken var klar och personregistret skulle tas fram, upptäckte jag att jag fått med 277 personer i huvudtexten (noterna borträknade). Det är bra, för människor är ofta intressantare än apparater. Här följer en lista över dem som nämns på mer än tio sidor.
Erik Stemme, USA-stipendiat, konstruktör av Besk. 62 sidor.
Axel Wenner-Gren 35
Nils-Arne Lindberger, USA-stipendiat, Bark-pionjär 28
Göran Kjellberg, USA-stipendiat, Bark-pionjär 28
Stig Ekelöf, först på plan 24
John von Neumann, emellanåt kallad datorns fader 23
Carl-Erik Fröberg, USA-stipendiat, mannen bakom Smil 21
Presper Eckert, Eniac-konstruktör 20
John Mauchly, Eniac-konstruktör 19
Herman Goldstine, Eniac-konstruktör 18
Willgodt Odhner, räknesnurrans uppfinnare 18
Börje Langefors, Saab-pionjär, "den första dataprofessorn" 17
Bengt-Gunnar Magnusson, "AXE-växelns fader" 17
Gösta Neovius, USA-stipendiat, Bark-konstruktör 17
Conny Palm, Bark-arkitekt 17
Edy Velander, teknisk attaché i Washington, IVA-chef 15
Gunnar Stenudd, Besk-konstruktör 12
Herman Hollerith, hålkortsmaskinernas uppfinnare 11
Björn Lind, konstruktör av LM-kalkylatorn, Bark-konstruktör 11
Gunnar Wedell, pionjär på Foa, IBM, Stansaab och Datasaab AB 11
Viggo Wentzel, "Mr Datasaab" 11
Howard Aiken, datorpionjär, konstruktör av Harvard Mark I m.fl. 10
Carl-Ivar Bergman, Besk-konstruktör 10
Olle Karlqvist, Bark- och Besk-konstruktör 10
Stemme är som synes huvudperson. Delar av berättelsen bygger nämligen på en intervju med honom, från vilken många citat har hämtats. Lindberger och Kjellberg är förvisso inte viktigare än t.ex. von Neumann, men de har varit tillmötesgående sagesmän och trevliga brevvänner.
Langefors, Wentzel och Wedell var som bekant knutna till Saab-Datasaab, men det var även Bengt-Gunnar Magnusson, som började sin karriär genom att konstruera en aritmetisk enhet, kallad "Imponatorn" för den tilltänkta tvåstegs kärnvapenmissilen Robot 330, och Björn Lind, som anställdes av Langefors som konstruktör av bl.a. Sara.
Andra linköpingssaabare och -datasaabare som nämns är Åke Almén, Bengt Asker, Lars Brising, Kerstin Creutz, Per-Erik Danielsson, Hilda Elenbo, Tore Gullstrand, Tryggve Holm, Bengt Jiewertz, Bertil Knutsson, Harold Lawson, Gösta Lindberg, Gunnar Lindström, Bernt Magnusson, Astor Malmborg, Ann-Mari Malmqvist, Lennart Pettersson, Gunde Schullström, Kurt Widin och Sven Yngvell.
Enklast
Du köper boken enklast från Gryningsbokhandeln, som består av mig själv och min dotter Åsa Murhed. Vi säljer boken för 285 kronor + porto och skickar den till din hemadress så snart den är tryckt. Du kan beställa den genom e-brev till tjhallberg@tele2.se eller murhed@telia.com, alternativt vanligt brev till Tord Jöran Hallberg, Hedborns gata 31, 584 37 Linköping.
Vill du slippa portot, som är 44 kronor, kan du köpa ett signerat exemplar av boken på IT-ceum i Mjärdevi Center den 14 mars, då det blir "release-party" där klockan 11.30.
För planeringen skulle vi uppskatta en förhandsbeställning.
Mer information finns på www.itgryning.se.
Intervju i Vetenskapsradion Tekno.
Recensioner:
Jan Hederéns recension i Corren.
Pär Rittsels recension i Computer Sweden.
Björn Sölvings recension av boken.